76-listan: Artikel 8 i Lidingö Nyheter
Vi behöver inte alltid köpa nytt. Genom att dela, låna, hyra, laga, sälja och skänka kan vi använda produkter längre och minska behovet av nya råvaror, energi och transporter. Och därmed minska utsläppen av växthusgaser.
Många saker används bara en liten del av sin livstid. Verktyg, trädgårdsmaskiner, fritidsutrustning och släpvagnar är exempel på sådant som ofta kan delas eller hyras i stället för att varje person ska äga sitt eget. När fler använder samma produkt behövs färre nya produkter – och vi sparar både pengar och värnar om klimatet.
När något går sönder behöver det inte heller betyda att det är dags att köpa nytt. Att reparera, renovera och använda produkter längre är ett enkelt sätt att minska klimatpåverkan.
Särskilt tydligt blir det när vi tittar på våra kläder. Enligt Ellen MacArthur Foundation uppskattas vissa plagg kasseras efter bara 7–10 användningar. Om ett plagg används dubbelt så många gånger kan utsläppen av växthusgaser för just det plagget minska med omkring 44 procent. Designprofilen Patrick Grant har gjort en uppskattning att det redan finns tillräckligt med kläder för att klä 6-7 kommande generationer. Även om sådana uppskattningar är grova sätter de fingret på vår tids enorma överproduktion.
Utmaningen är alltså inte att producera mer – utan att använda det som redan finns längre och låta det cirkulera mellan fler människor.
När vi inte längre behöver något kan det få ett nytt liv hos någon annan. Möbler, kläder, husgeråd, sportutrustning och leksaker kan säljas, skänkas eller ges vidare i stället för att bli avfall. För verksamheter gäller samma sak. Möbler och inventarier som inte längre behövs kan säljas eller skänkas vidare eller användas av en annan verksamhet.
För företag och offentliga verksamheter finns dessutom stora möjligheter att skapa system för återbruk. Genom att inventera det som redan finns, registrera det och alltid pröva återbruk innan nytt köps in kan återbruk bli en naturlig del av verksamhetens arbetssätt. Digitala marknadsplatser som CCBuild gör det möjligt att sälja, köpa och skänka byggmaterial, möbler och inventarier mellan olika verksamheter.
Men för att återbruket ska växa behövs också samverkan lokalt. Kommunen, företag, föreningar och invånare kan tillsammans skapa bättre förutsättningar för delning, reparation och återbruk. Göteborgs Stad har exempelvis stöttat lokala initiativ genom föreningsbidrag för cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Upplands Väsby har arrangerat återbruksfestivaler där föreningar, företag och andra aktörer möts och visar möjligheter inom återbruk och reparation.
På Lidingö kan vi bygga vidare på det som redan finns och tillsammans skapa en starkare lokal återbruksmarknad. När fler använder det vi redan har längre, och fler får möjlighet att dela, laga, köpa och sälja begagnat, minskar både klimatpåverkan och resursförbrukningen – samtidigt som nya lokala affärsmöjligheter och mötesplatser kan växa fram.
De nio förslagen i vår 76-lista visar hur vi kan gå från en kultur där vi köper nytt till en kultur där vi använder det som redan finns. Resultatet blev en lista med 76 saker där alla medverkande har bidragit med konkreta förslag. Se hela listan på etthallbartlidingo.se/76SakerforLiding
76-listan: Artikel 8 i Lidingö Nyheter
Källor:
- Klimatpåverkan från svenskarnas kläder - Mistra Future Fasion - https://mistrafuturefashion.mistraprograms.org/nyheter/6454-2.html
- Göteborgs Stad – Bevarande och återbruk (Hoppet). https://goteborg.se/wps/portal/enheter/hoppet/arbetssatt/aterbruk
Ett hållbart Lidingö