76sakerforLidingo_merinfo

• Att byta till HVO100 kan* ge cirka 80% minskat utsläpp av växthusgas
• Att byta från bensin till etanol kan* ge över 50% motsvarande minskning

Att byta till ett förnybart drivmedel i en bil du redan har kan vara ett enkelt sätt att minska utsläppen av växthusgaser i väntan på att fordonsflottan elektrifieras.

Har du en dieselbil som är *godkänd för HVO100 kan du ofta byta från fossil diesel utan att bygga om bilen. Utsläppen av växthusgaser kan då minska med omkring 80 procent. 

Har du en bensinbil som är *godkänd för E85, exempelvis en Flexifuel-bil, kan utsläppen minska med drygt en halvering. Kontrollera alltid vilka drivmedel din bil är godkänd för.

Bra exempel: PostNord – använder HVO100 i de dieselfordon som ännu inte har kunnat elektrifieras https://www.postnord.se/en/about-us/sustainability/climate-leadership/fossil-free-vehicle-fleet/?utm.com  

Källor och fördjupning:

• Energimyndigheten – Statistik om biobränslen och drivmedel https://www.energimyndigheten.se/statistik/ovrig-energistatistik/statistik-om-biobranslen-och-drivmedel/ 
• Drivkraft Sverige – Fakta om förnybara drivmedel https://drivkraftsverige.se/fakta-statistik/drivmedel/fornybara-drivmedel/

När det är dags att byta bil – välj en elbil. 

I Sverige, där elproduktionen till stor del är fossilfri, ger elbilar mycket lägre utsläpp av växthusgaser än bensin- och dieselbilar. Elbilar bidrar dessutom till renare luft och lägre bullernivåer, vilket ger en bättre boendemiljö.

Enligt International Council on Clean Transportation (ICCT) är elbilar det bästa alternativet för att minska klimatpåverkan från personbilar. Den senaste livscykelanalysen visar att en elbil som körs i Europa orsakar omkring 73 procent lägre utsläpp av växthusgaser under sin livstid än en jämförbar bensinbil. Tack vare att den svenska elproduktionen till stor del kommer från vatten, kärnkraft och vind, är utsläppen  sannolikt ännu lägre – när elbilen körs i Sverige.

Bra exempel: Salem kommun utsågs 2026 till Sveriges bästa elbilskommun i Miljöfordonsdiagnosen. 86 procent av kommunens fordonsflotta består av elfordon och samtliga kommunens personbilar är eldrivna.
https://salem.se/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv/salemutseddtillenavsverigesbastakommunerformiljofordon.5.13d2bdf919ddcc32a0314624.html 

Källor och fördjupning:

• ICCT – Life-cycle greenhouse gas emissions from passenger cars in the European Union: A 2025 update and key factors to consider https://theicct.org/publication/electric-cars-life-cycle-analysis-emissions-europe-jul25/?utm.com 
• Svenska kraftnät – Elstatistik https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kraftsystemdata/elstatistik/?utm.com 
  
  

När du kan – gå, cykla eller res kollektivt. Det är ett av de mest effektiva sätten att minska utsläppen från dina resor. Dessutom bidrar det till bättre hälsa, renare luft och mindre buller.

Genom att välja gång, cykel eller kollektivtrafik i stället för bilen kan utsläppen av växthusgaser minska med upp till 95 procent, beroende på vilket färdsätt du väljer och hur långt du reser.

Bra exempel: Region Stockholm arbetar för att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik. I den regionala utvecklingsplanen är målet att minst 70 procent av alla resor inom länet ska ske med gång, cykel eller kollektivtrafik.

Källor och fördjupning:

• Region Stockholm – Trafikförvaltningens hållbarhetsredovisning 2025. 
• Region Stockholm – Så kan andelen som reser med gång, cykel och kollektivtrafik öka.

Om du kan välja – ta cykeln i stället för mopedbilen. Det ger mycket låga utsläpp av växthusgaser och dessutom värdefull vardagsmotion.

En fossildriven mopedbil släpper ut betydande mängder koldioxid. Vissa dieseldrivna mopedbilar har också mycket höga utsläpp av hälsoskadliga partiklar och kväveoxider. Dessutom har mopedbilar betydligt sämre krocksäkerhet än vanliga personbilar.

Bra exempel: Stockholms stad arbetar med Trygga skolvägar för att göra det enklare och tryggare för barn och ungdomar att gå eller cykla till skolan i stället för att skjutsas med bil.

Källor och fördjupning:

• M Sverige – Många omedvetna om mopedbilars höga utsläpp https://msverige.se/sa-tycker-vi/nyheter/manga-omedvetna-om-mopedbilens-hoga-utslapp/ 
• NTF – Mopedbilar och trafiksäkerhet https://ntf.se/konsumentupplysning/mopedbil/

Om du bara behöver bil ibland kan en bilpool vara ett smart alternativ till att äga en egen bil. När fler delar på samma bil används varje fordon mer, vilket minskar behovet av att tillverka nya bilar.

Väljer du en elbil i bilpoolen blir klimatpåverkan ännu lägre, särskilt i Sverige där elproduktionen till stor del är fossilfri.

Bra exempel: Bilpooler som elbilio och KINTO Share gör det möjligt för många att ha tillgång till bil utan att behöva äga en egen.

Källor och fördjupning:

• Morfeldt et al. (2022), Impacts of shared mobility on vehicle lifetimes and on the carbon footprint of electric vehicles https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9613654/  

• Energimyndigheten – Delad mobilitet och bilpooler https://www.energimyndigheten.se/globalassets/klimat--miljo/loreg/guide-for-mobilitetstjanster-vid-boendet-ivl-feb-2021.pdf   

De flesta bilar har plats för flera, men ändå kör vi ofta ensamma. Genom att samåka använder vi bilen och energin mer effektivt, minskar utsläppen per person och kan bidra till färre bilar på vägarna.

Samåkning kan också göra resan trevligare och billigare. Det finns idag flera tjänster som gör det enkelt att hitta andra som ska åt samma håll.

Bra exempel: Skjutsgruppen är Sveriges största ideella samåkningsrörelse och har sedan 2007 hjälpt människor att samåka till arbete, fritidsaktiviteter och resor över hela landet.

Källor och fördjupning:

• Skjutsgruppen – Samåkning för alla https://skjutsgruppen.se/ 
• Trafikverket – Hållbart resande https://bransch.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planering/hallbart-resande/

För den som flyger regelbundet är detta sannolikt den enskilt viktigaste åtgärden för att minska klimatpåverkan från sitt resande.

När det finns ett bra alternativ är tåget nästan alltid det mest klimatsmarta valet. En resa mellan Stockholm och Helsingborg ger exempelvis omkring 80 kg koldioxidekvivalenter med flyg, men bara 0,12 kg med tåg – en dramatisk skillnad.

Bra exempel: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har en resepolicy där medarbetare ska välja tåg framför flyg vid tjänsteresor inom Norden när det är möjligt.
https://internt.slu.se/globalassets/mw/stod-serv/miljo/sols-resepolicy---sols-travel-policy-beslut-1---2019.pdf   

Källor och fördjupning:

• IVL Svenska Miljöinstitutet – Typvärden för klimatpåverkande utsläpp från långväga personresor i Sverige
  https://cdn.sj.se/files/hulddl9x/production/93949dadb90990885c55266093ae4db2ec64f8d4.pdf/U11173%20Rapport%20Klimatdata%20fo%CC%88r%20Personresor%20SE.pdf  
• Naturskyddsföreningen – Flygets klimatpåverkan
  https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/hur-paverkar-flygresor-klimatet/   

Företag och andra verksamheter kan göra stor skillnad genom att stegvis fasa ut fossildrivna tjänstebilar och arbetsfordon. När det är dags att byta fordon – välj ett fossilfritt alternativ.

Enligt International Council on Clean Transportation (ICCT) orsakar en elbil som körs i Europa omkring 73 procent lägre utsläpp av växthusgaser under sin livstid än en jämförbar bensinbil. Tack vare att den svenska elproduktionen till stor del är fossilfri är klimatnyttan sannolikt ännu större. Därtill är utsläppen av partiklar och buller betydligt lägre.

Bra exempel: IKEA har minskat klimatutsläppen från sina transporter med nästan 30 procent sedan 2017 och fortsätter att elektrifiera sina transporter. Under 2025 genomfördes 60 procent av hemleveranserna med utsläppsfria fordon.

Källor och fördjupning:

• ICCT – Life-cycle greenhouse gas emissions from passenger cars in the European Union: A 2025 update and key factors to consider  https://theicct.org/publication/electric-cars-life-cycle-analysis-emissions-europe-jul25/?utm.com
• IKEA – Climate and zero-emission deliveries

Gör hållbara resor enklare, roligare och mer belönande

Tar bort hinder och gör det enkelt och attraktivt för medarbetare att cykla eller resa kollektivt till arbetet. Erbjud till exempel:
- säker cykelparkering, omklädningsrum, duschar, cykelförmåner eller subventionerade kollektivtrafikkort.
Små åtgärder på arbetsplatsen kan göra stor skillnad för hur medarbetare väljer att resa. 

Många vardagsresor är kortare än fem kilometer – en sträcka som passar utmärkt att cykla. Fler som cyklar eller reser kollektivt bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser, bättre hälsa och ett mer attraktivt arbetsliv.

Bra exempel: Cykelvänligast är en nationell satsning som hjälper arbetsgivare att skapa bättre förutsättningar för hållbara arbetsresor genom konkreta åtgärder, rådgivning och inspiration. https://cykelvanligast.se/ 

Källor och fördjupning:
Trafikanalys – Den nationella resvaneundersökningen (RVU Sverige) https://www.trafa.se/resvanor/
https://jagharbil.se/hur-du-kan-fa-din-arbetsplats-att-stodja-hallbar-transport/

Sätt ett tydligt mål att hela fordonsflottan ska vara fossilfri senast 2030. Det gäller både företag, organisationer, kommuner och hushåll. Med tillhörande genomförandeplan och budget.

Resor och transporter står för en stor del av klimatutsläppen. Genom att stegvis ersätta fossildrivna fordon med elfordon eller fordon som drivs med hållbara förnybara drivmedel kan utsläppen minska kraftigt. Omställningen behöver börja nu för att målet ska kunna nås.

Bra exempel: Hittills har 195 företag, kommuner och organisationer, med tillsammans 18 800 tjänstebilar, antagit Fossilfritt Sveriges Tjänstebils Utmaning. https://fossilfrittsverige.se/utmaningar/tjanstebilsutmaningen/ 

Källor och fördjupning:

• Fossilfritt Sverige – Färdplan för lätta fordon https://fossilfrittsverige.se/fardplaner/lattafordon/ 

Ge unga goda möjligheter att gå, cykla eller resa kollektivt. Säkra gång- och cykelvägar, trygga cykelparkeringar och en väl fungerande kollektivtrafik gör det enklare att välja hållbara färdsätt.

När alternativen fungerar bra minskar behovet av mopedbil. Att gå, cykla eller resa kollektivt är bättre för klimatet, ger ökad vardagsmotion och bidrar till renare luft. Färre mopedbilar frigör dessutom värdefull yta vid skolor och skapar en tryggare och säkrare trafikmiljö.

Bra exempel: Stockholms stad arbetar med Trygga skolvägar för att göra det enklare och tryggare för barn och ungdomar att gå eller cykla till skolan.
https://start.stockholm/om-stockholms-stad/politik-och-demokrati/styrdokument/plan-for-safe-and-secure-school-routes/ 

Källor och fördjupning:

• NTF – Mopedbilar och trafiksäkerhet
  https://ntf.se/konsumentupplysning/mopedbil/
• En studie om det ökade användandet av A-traktorer och mopedbilar i Danderyds kommun

När du reser i fordon som du inte själv äger – fråga efter det fossilfria alternativet. Välj till exempel eltaxi, elhyrbil eller tåg när det finns möjlighet. Genom att efterfråga fossilfria transporter bidrar du till att öka efterfrågan och påskynda omställningen.

Att ta en eltaxi till stationen och sedan tåget till Göteborg ger mycket låga klimatutsläpp jämfört med att köra sträckan ensam i en bensinbil. Väljer du tåget i stället för flyget minskar klimatutsläppen med mer än 99 procent.

Bra exempel: Taxi Stockholm har kommit långt i omställningen. Redan idag är 60 procent av fordonsflottan eldriven, och sedan 2024 köps enbart emissionsfria fordon in. Målet är en helt emissionsfri transporttjänst senast 2030. https://www.taxistockholm.se/sv/miljo/ 

Källor och fördjupning:

• IVL Svenska Miljöinstitutet – Typvärden för klimatpåverkande utsläpp från långväga personresor i Sverige https://cdn.sj.se/files/hulddl9x/production/93949dadb90990885c55266093ae4db2ec64f8d4.pdf/U11173%20Rapport%20Klimatdata%20fo%CC%88r%20Personresor%20SE.pdf

Gör det enkelt att köra på el. Som villaägare kan du bidra till omställningen genom att installera en laddstation hemma. Att ladda hemma är både enkelt och bekvämt och oftast betydligt billigare än att ladda vid en publik laddstation.

Nya EU-regler stärker utvecklingen mot en ”rätt att ladda” hos BRF:er och ska göra det enklare för boende att få tillgång till laddning där de bor.

Bidraget "Ladda bilen" gör det möjligt för bostadsrättsföreningar, samfälligheter och andra föreningar att söka bidrag för att installera laddstationer som ägs av föreningen och används av boende, medlemmar och gäster. 
Här hittar du all information du behöver för att ansöka 

För många är möjligheten att ladda nära hemmet avgörande för att kunna välja elbil. Ge därför styrelsen i din bostadsrättsförening i uppdrag att bygga ut laddmöjligheterna i garage och på parkeringsplatser.

Nya EU-regler stärker utvecklingen mot en ”rätt att ladda” och ska göra det enklare för hyresgäster att få tillgång till laddning där de bor.

Bidraget "Ladda bilen" gör det möjligt för större fastighetsbolag att söka bidrag för laddstationer till hyresgäster, anställda och besökare. 
För många är möjligheten att ladda nära hemmet helt avgörande för att kunna välja elbil. 

¤ Uppmana därför din fastighetsägare att bygga ut laddmöjligheterna i garage och på parkeringsplatser. 

Här hittar du all information för att ansöka 

Gör det enklare för medarbetare att välja elbil genom att erbjuda laddning på arbetsplatsen. När bilen ändå står parkerad under arbetsdagen är det ett bra tillfälle att ladda – och samtidigt bidrar du som arbetsgivare till omställningen till fossilfria transporter och blir en mer attraktiv arbetsplats. 

Naturvårdsverkets stöd "Ladda bilen" gör det möjligt för större fastighetsbolag att söka bidrag för laddstationer till 

anställda - verksamhetsbilar - tjänstebilar - hyresgäster - gäster och besökare.

Att känna till vilka möjligheter och stöd som finns gör det enklare att ta steget.

Bra exempel: Vasakronan har länge satsat på laddinfrastruktur vid sina kontorsfastigheter. Företaget erbjuder idag omkring 1 500 laddplatser och gör det enkelt för hyresgäster, medarbetare och besökare att resa mer hållbart.
Vasakronan – Det hållbara kontoret https://vasakronan.se/kontorserbjudande/experthjalp/hallbara-kontor/ 

Källor:

• Naturvårdsverket – Ladda bilen för fastighetsbolag och företag https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/ladda-bilen/ladda-bilen-for-fastighetsbolag-och-foretag/ 

• Energi- och klimatrådgivningen – Bidraget Ladda bilen https://energiochklimatradgivningen.se/foretag/stodochbidrag/laddabilen.863.html 

För många är möjligheten att ladda nära hemmet avgörande för att kunna välja elbil. Kommuner kan bidra genom att avsätta mark och skapa goda förutsättningar för fler publika laddstationer i bostadsområden och på parkeringsplatser där människor redan parkerar sina bilar.

Konkurrensverket konstaterar att företag som vill bygga publik laddinfrastruktur ofta möter hinder, bland annat genom begränsad tillgång till kommunal mark. Genom att underlätta etableringen av laddstationer kan kommuner påskynda omställningen till fossilfria transporter.

Bra exempel: Vattenfall har tagit fram konkreta råd till kommuner om hur laddinfrastrukturen kan byggas ut på ett effektivt sätt och betonar vikten av god planering och tillgång till mark.

Källor och fördjupning:

• Konkurrensverket – Kommuners påverkan på konkurrensen inom publik laddning av elfordon https://www.konkurrensverket.se/informationsmaterial/rapporter/kommuners-paverkan-pa-konkurrensen-inom-publik-laddning-av-elfordon/  

• Vattenfall – 4 tips inför installation av laddinfrastruktur i kommunen https://www.vattenfall.se/foretag/laddboxar/laddinfrastruktur-kommun/ 

• En eldriven gräsklippare kan minska klimatutsläppen med omkring 50 procent över hela livscykeln.
• Du slipper avgaser där du arbetar och bidrar till en tystare närmiljö.

Byt ut bensindrivna gräsklippare, trimmers och andra trädgårdsmaskiner mot eldrivna alternativ. Eldrivna maskiner ger betydligt lägre klimatutsläpp sett över hela livscykeln, samtidigt som de är tystare, kräver mindre underhåll och inte släpper ut avgaser där de används. Studier visar att en eldriven gräsklippare kan minska klimatutsläppen med omkring 50 procent jämfört med en bensindriven.

Behöver du bara använda ett verktyg någon enstaka gång? Då kan det vara smartare att hyra eller låna i stället för att köpa. Delningstjänster gör det enkelt att dela på både kostnader och resurser.

Bra exempel: Via Hygglo kan Lidingöbor enkelt hyra eller hyra ut gräsklippare, motorsågar, häcksaxar och många andra trädgårdsverktyg.

Källor och fördjupning

• Studien Kvantifiering av miljömässiga och ekonomiska fördelar av elektrifieringen av gräsklippare på den amerikanska (US) bostadsmarknaden (engelska)
• Hygglo https://www.hygglo.se/categories 

Byt successivt ut verksamhetens bensin- och dieseldrivna arbetsmaskiner mot eldrivna alternativ där det är möjligt. Eldrivna arbetsmaskiner minskar klimatutsläppen, ger en bättre arbetsmiljö och bidrar till mindre buller och renare luft.

Vid upphandling av bygg- och anläggningsprojekt kan du också ställa krav på fossilfria och, där det är möjligt, eldrivna arbetsmaskiner. På så sätt kan verksamheten driva på omställningen även hos entreprenörer och leverantörer.

Bra exempel: Stockholms stad visar att omställningen är möjlig. I Slakthusområdet genomförs entreprenader med eldrivna arbetsmaskiner, vilket kraftigt minskar klimatutsläpp, avgaser och buller.

Källor och fördjupning:

• Stockholms stad – Emissionsfria entreprenader https://vaxer.stockholm/projekt/slakthusomradet/emissionsfria-entreprenader/   

• Energimyndigheten – Elektrifiering av arbetsmaskiner https://www.energimyndigheten.se/klimat/elektrifiering/ 

Ställ krav på fossilfria och, där det är möjligt, eldrivna arbetsmaskiner när du upphandlar bygg-, mark- och anläggningsprojekt. Det minskar klimatutsläppen och bidrar samtidigt till mindre buller, renare luft och en bättre arbetsmiljö.

Genom att ställa tydliga klimatkrav i upphandlingar kan kommuner, företag och fastighetsägare påskynda omställningen. När beställare efterfrågar fossilfria arbetsmaskiner ökar också utbudet och utvecklingen går snabbare.

Bra exempel: Stockholms stad visar att omställningen är möjlig. I Slakthusområdet genomförs entreprenader med eldrivna arbetsmaskiner som kraftigt minskar klimatutsläpp, avgaser och buller.

Källor och fördjupning:

• Stockholms stad – Fossilfria entreprenader i Slakthusområdet https://vaxer.stockholm/omraden/stadsutvecklingsomraden/soderstaden/slakthusomradet/fordjupa-dig-i-slakthusomradet/fossilfritt/  

• Upphandlingsmyndigheten – Hållbar upphandling av bygg- och anläggningsentreprenader https://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/hallbarhetskriterier/

Ju fler som väljer att resa kollektivt, desto starkare blir underlaget för en väl utbyggd kollektivtrafik. Staden, företag och andra verksamheter kan samtidigt driva på och påverka beslutsfattare för att få till fler avgångar och bättre förbindelser. 

Tillsammans kan vi bidra till en attraktiv kollektivtrafik som fler väljer att använda. 

Låt din röst höras. Lämna synpunkter och önskemål till SL om linjer, avgångar och förbindelser som behöver förbättras. Ju fler som efterfrågar en väl fungerande kollektivtrafik, desto tydligare blir behovet för dem som fattar besluten. Varje person som kliver ur bilen och på bussen eller tåget bidrar till minskade klimatutsläpp.
Ref: Svensk Kollektivtrafiks sammanställning om miljö och klimat 

Gör det enklare och mer attraktivt för medarbetare att resa kollektivt till och från jobbet. Som arbetsgivare kan du exempelvis subventionera kollektivtrafikkort eller erbjuda andra förmåner som uppmuntrar hållbara resvanor. Färre bilresor till jobbet bidrar till minskade klimatutsläpp och mindre trängsel. 

Region Stockholm visar vägen genom att erbjuda vårdanställda 25 procents rabatt på SL-kort.

https://foretagare.sl.se/foretag?utm_source.com

Ta fram cykel och cykla!
Aktiva transporter har en betydande inverkan på koldioxidutsläppen

Cykling, elcykling eller promenader kan bidra till att hantera klimatkrisen – även om du byter ut bilen mot aktiva transporter bara en dag i veckan – enligt en ny studie* ledd av forskare från University of Oxfords transportstudieenhet. Varje resa där cykeln ersätter bilen minskar klimatutsläppen, samtidigt som du får motion på köpet. 

Att ersätta en bilresa om dagen med cykel, 200 dagar om året, kan minska klimatutsläppen från ditt resande med omkring ett halvt ton CO₂ per år.

"Skippa bilen under milen"  
Gröna bilister med uppbackning av Naturvårdsverket har drivit initiativet "Skippa bilen under milen" där bilpendlare får utmana sig själva och sina förutfattade meningar kring hur man tar sig till och från sin arbetsplats.

Ett gott exempel i en mindre kommun är Tjörn som drivit kampanjen under en period 2024: https://www.omstallningtjorn.se/skippa-bilen-under-milen/

Ref: University of Oxford https://www.ox.ac.uk/news/2021-02-02-get-your-bike-active-transport-makes-significant-impact-carbon-emissions?utm_source.com

Gör det enkelt och attraktivt för medarbetare att cykla till jobbet.
Erbjud säkra cykelparkeringar, möjlighet att byta om och duscha och gärna förmåner som uppmuntrar till cykling. 

Det främjar både hälsan och minskar klimatutsläppen från resor till och från arbetet. 

Ta gärna inspiration från initiativet Cykelvänligast, som hjälper arbetsplatser att skapa bättre förutsättningar för medarbetare att välja cykeln.

Ref:
Cykelvänligast – inspiration och stöd för cykelvänliga arbetsplatser https://cykelvanligast.se/
https://www.youtube.com/@cykelvanligast406

Trygga och sammanhängande cykelvägar gör det enklare för fler att välja cykeln i vardagen. Fortsätt därför att bygga ut och förbättra cykelvägnätet, så att både barn och vuxna känner sig säkra och vågar cykla mer. 

Köpenhamn visar vägen – forskning uppskattar att stadens omfattande cykelinfrastruktur har bidragit till omkring 60 procent fler cykelresor än om cykelbanenätet inte hade funnits.
Ref: Copenhagen - The Best Cycling City in the World

Download the Copenhagen Mobility Report 2026

Gör det möjligt att cykla tryggt året runt.
Genom att sopsalta cykelvägar på vintern och sopa bort grus tidigt på våren minskar risken för halka och olyckor och cykelsäsongen kan förlängas.
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) bedömer att förbättrad vinterväghållning har potential att öka cyklingen vintertid med 18 procent. 

Stockholm sopsaltar idag cirka 34 mil gång- och cykelbanor.
Ref: VTI:s handbok för saltsopning 

Handboken har tagits fram av Statens väg- och
transportforskningsinstitut (VTI) i samarbete med
Karlstad kommun.
Underlaget till handboken har tagits fram med stöd
från Vinnova baserat på forskning finansierat av
Trafikverket och Stockholms stad.
Ladda ner "Handbok för sopsaltning av cykelvägar"

Att dela, låna eller hyra sådant du använder sällan är ett enkelt sätt att minska både resursförbrukning och klimatpåverkan. Många produkter används bara några få timmar under hela sin livstid. Genom att fler använder samma sak behövs färre nyproducerade produkter, vilket sparar råvaror, energi och transporter.

Det finns idag många möjligheter att dela i stället för att äga. Verktyg, trädgårdsmaskiner, fritidsutrustning och släpvagnar är exempel på sådant som ofta lämpar sig för delning. Genom att använda det som redan finns bidrar du till en mer cirkulär ekonomi samtidigt som du ofta sparar både pengar och förvaringsutrymme.

Bra exempel: Hygglo är Sveriges största marknadsplats för uthyrning mellan privatpersoner och företag. Där kan Lidingöbor enkelt hyra eller hyra ut allt från trädgårdsmaskiner och verktyg till sport- och fritidsutrustning.

Källor och fördjupning:

• Naturvårdsverket – Cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion.

• Fritidsbanken – låna sport- och fritidsutrustning kostnadsfritt.

• Hygglo – hyra och hyra ut verktyg, trädgårdsmaskiner och annan utrustning.

Reparera och återanvänd innan du köper nytt. Många saker kan användas betydligt längre än vi tror. Genom att laga, köpa begagnat eller lämna vidare det du inte längre behöver får produkter ett längre liv och färre nya behöver tillverkas.

Genom att förlänga livslängden på produkter minskar behovet av nya råvaror, energi och transporter. För textilier är klimatnyttan särskilt stor – att fördubbla användningstiden för ett plagg kan nästan halvera dess klimatpåverkan.

Bra exempel: ReTuna Återbruksgalleria i Eskilstuna samlar butiker och verkstäder som reparerar, renoverar och säljer återbrukade produkter. Den visar hur reparation kan bli en naturlig del av handeln.

Källor och fördjupning:

• Naturvårdsverket – Avfallsförebyggande och hållbar konsumtion.
• WRAP – Valuing Our Clothes, som visar att en fördubblad användningstid för kläder kan minska klimatpåverkan med omkring 44 %.
• Fixoteket – kostnadsfri rådgivning, verktyg och stöd för att laga, vårda och återbruka istället för att köpa nytt.

Genom att återbruka och renovera kontorsmöbler minskar klimatavtryck väsentligt skapar en inspirerande arbetsmiljö som reflekterar verksamhetens värderingar.
I Sverige produceras det möbler för cirka 23 miljarder kronor om året, där ungefär en fjärdedel består av kontorsmöbler som används i några år, för att sedan slängas då de blivit nötta och omoderna i sin design – eller helt enkelt på grund av att verksamheten och dess behov har förändrats. Samtidigt så beräknas kontorsmöbelproduktionen i Sverige bidra till klimatpåverkan med mer än 150 000 ton CO2-ekvivalenter per år.

Genom att använda sig av cirkulära affärsmodeller – där möbler renoveras, repareras och säljs på nytt går det att halvera resursförbrukningen och minska klimatpåverkan med cirka 30 procent i jämförelse med dagens linjära system där möbler produceras, används och slutligen slängs.
Ref: https://cirkularitet.se/

Genom att sälja, skänka eller ge bort sådant du inte längre behöver kan du halvera klimatpåverkan jämfört med att köpa nytt.
När en produkt används av fler minskar behovet av nyproduktion och jordens resurser används mer effektivt.

Möbler, husgeråd, sportutrustning, leksaker och kläder har ofta många år kvar att användas när de inte längre behövs av den första ägaren. Genom att sälja, skänka eller ge bort dem får de ett nytt liv i stället för att bli avfall. Det sparar råvaror, energi och utsläpp från tillverkning och transporter.

Att ge vidare det du inte längre använder är en enkel handling som gör stor skillnad. Samtidigt kan du tjäna en slant, hjälpa någon annan och bidra till en mer cirkulär ekonomi där produkter används så länge som möjligt.

Bra exempel: Myrorna och Stadsmissionen säljer vidare kläder, möbler och andra produkter som skänkts av privatpersoner. Intäkterna bidrar samtidigt till sociala ändamål.

Källor och fördjupning:

• Naturvårdsverket – Hållbar konsumtion och avfallsförebyggande.
• Stadsmissionen – Skänk eller handla second hand och bidra till både miljömässig och social hållbarhet.
  Konsumentverket - https://www.konsumentverket.se/miljo-och-hallbarhet/anvand-lange-och-ateranvand/

Att återbruka möbler och inventarier i stället för att köpa nytt kan minska klimatutsläppen med 15–30 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter kontorsyta. Samtidigt kan produktkostnaderna minska med omkring 800–1 000 kronor per kvadratmeter.

Många verksamheter byter ut fullt fungerande möbler och utrustning när lokaler byggs om eller behoven förändras. Innan något kasseras bör det undersökas om produkterna kan säljas, skänkas eller användas av någon annan. Det minskar behovet av nyproduktion, sparar resurser och ger produkter ett betydligt längre liv.

Genom att införa rutiner för återbruk kan verksamheten minska både inköps- och avfallskostnader samtidigt som klimatpåverkan minskar. Det är ett konkret sätt att arbeta cirkulärt och ta vara på de värden som redan finns.

Bra exempel: CCBuild är en nationell marknadsplats där företag, kommuner och andra organisationer kan sälja, köpa och skänka byggprodukter, möbler och inventarier för återbruk.

Källor och fördjupning:

• CCBuild – nyckeltal för klimat- och kostnadsbesparingar vid återbruk av möbler och interiörer.

• Naturvårdsverket – vägledning om avfallsförebyggande och cirkulär ekonomi.

• Sveriges Kommuner och Regioner – vägledning och exempel på återbruk och cirkulära inköp i offentlig verksamhet.

Det som är ett överskott i en verksamhet kan vara en värdefull resurs i en annan. Genom att dela eller sälja vidare material och utrustning kan fler produkter användas under längre tid.

När material används flera gånger minskar behovet av nya råvaror och mängden avfall. Det bidrar till lägre klimatpåverkan och en mer resurseffektiv ekonomi.

Bra exempel
 CCBuild driver en digital marknadsplats där byggmaterial kan återbrukas mellan företag och offentliga aktörer. I nätverket samverkar nära 200 organisationer för att öka återbruket inom byggsektorn.

Källor och fördjupning

• CCBuild.

• Naturvårdsverket – Cirkulära affärsmodeller.

Genom att köpa återbrukade möbler, inventarier och utrustning i stället för nytt kan verksamheter minska klimatpåverkan och använda resurser som redan finns. Många produkter har lång livslängd kvar när de byter ägare, till exempel vid flytt, ombyggnad eller förändrade behov.

Återbruk kan ge stor klimatnytta eftersom nyproduktion ofta kräver mycket energi och råvaror. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet kan återbruk av möbler minska klimatutsläppen med omkring 90 procent jämfört med att köpa nytillverkat, beroende på produkt och användning.

Bra exempel: Stockholms stad har skapat den interna återbrukstjänsten Stocket där stadens verksamheter kan ge bort och hitta möbler och annan utrustning för återbruk. Tjänsten omfattar även stöd med transport, reparation och renovering för att förlänga produkternas livslängd. 

Källor och fördjupning:
 IVL Svenska Miljöinstitutet – Klimatpåverkan från återbruk av möbler och interiörer
 https://www.ivl.se/publikationer/publikationer/klimatpaverkan-fran-aterbruk-av-mobler-och-interiorer.html

Upphandlingsmyndigheten – Cirkulär ekonomi och återbruk i inköp
 https://www.upphandlingsmyndigheten.se/om-hallbar-upphandling/cirkular-ekonomi/

Stockholms stad och Stockholmsmässan - https://stockholmsmassan.se/hallbarhet/aterbruk/

Gör återbruk till en del av verksamhetens ordinarie arbetssätt. Inför rutiner för att inventera material och produkter, registrera dem digitalt och alltid pröva återbruk innan nytt köps in. När återbruk blir en naturlig del av inköps- och projektprocessen blir det enklare att ta till vara det som redan finns.

Ett systematiskt arbetssätt gör att fler produkter används längre och färre behöver tillverkas. Det sparar både råvaror, energi och klimatutsläpp samtidigt som verksamheten kan minska sina inköpskostnader.

Bra exempel:
Göteborgs Stads stadsfastighetsförvaltning har byggt upp en intern återbrukshubb som stödjer stadens bygg- och ombyggnadsprojekt. Återbruk är integrerat i den ordinarie byggprocessen och förvaltningen tillämpar en femstegsprincip där utgångspunkten är att bevara, effektivisera och bygga om innan man bygger nytt. För flera produktkategorier ställs dessutom krav på att minst 20 procent ska vara återbrukat i byggprojekten. Erfarenheterna används för att göra återbruk till standard i framtida projekt.

Källor och fördjupning

• Göteborgs Stad – Bevarande och återbruk (Hoppet).

• CCBuild – Återbrukshubbar i praktiken och referensprojekt från Göteborgs Stad.

Genom att samarbeta kan kommunen, företag, föreningar och invånare ge återbruket bättre förutsättningar att växa. När fler aktörer samverkar blir det enklare att hitta, sälja, skänka och köpa begagnade saker – i stället för att köpa nytt.

Ett starkare lokalt återbruk minskar avfall, sparar resurser och bidrar till lägre klimatpåverkan. Varje produkt som används en gång till ersätter behovet av nya råvaror och nyproduktion, samtidigt som lokala initiativ kan skapa gemenskap och nya möjligheter.

Bra exempel: 
Göteborgs Stad har stöttat utvecklingen av lokala initiativ inom delning, återbruk och reparation genom att introducera ett föreningsbidrag för cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Ett exempel är Fixotek, där boende får tillgång till verktyg och kunskap för att reparera och återbruka i stället för att köpa nytt

Upplands Väsby kommun arrangerar återbruksfestivaler där föreningar, företag och andra lokala aktörer samlas för att visa lösningar inom återbruk och reparation. Genom att skapa en mötesplats ökar kunskapen om återbruk och fler invånare får möjlighet att delta i den cirkulära omställningen.

Källor och fördjupning:
 Naturvårdsverket – Avfallsförebyggande arbete och cirkulär ekonomi
 https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/forebygga-avfall/

Göteborgs Stad - Föreningsbidrag
https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2024412143937441

Upplands Väsby kommun – Återbruksfestivalen
 https://www.upplandsvasby.se/bygga-bo-och-miljo/avfall-och-atervinning/aterbruksfestivalen

Genom att bygga om och använda befintliga byggnader i stället för att riva och bygga nytt kan stora mängder klimatutsläpp undvikas. Vid nybyggnation står produktionen av byggmaterial, särskilt cement och stål, för en stor del av klimatpåverkan.

Att ta vara på befintliga byggnader sparar resurser, minskar avfall och bevarar värdet i material som redan finns på plats. En studie från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att om en byggnads stomme kan bevaras vid ombyggnad kan klimatpåverkan minska med omkring 60 procent jämfört med rivning och nybyggnation. 

Bra exempel:
 Vasakronan arbetar med att utveckla och återanvända befintliga fastigheter i stället för att alltid bygga nytt. Genom projektet Hållbara kontor har företaget bland annat satsat på ombyggnad och återbruk av material för att minska klimatpåverkan från sina lokaler.

Källor och fördjupning:
 Boverket – Klimatdeklarationer och byggnaders klimatpåverkan
 https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/

IVL Svenska Miljöinstitutet – Stora vinster att bevara och renovera istället för att bygga nytt
https://www.ivl.se/press/pressmeddelanden/2025-01-15-stora-vinster-att-bevara-och-renovera-istallet-for-att-bygga-nytt.html

Vasakronan – Hållbar stadsutveckling och återbruk i fastigheter
 https://vasakronan.se/hallbarhet/

Att ta vara på byggmaterial, byggdelar och installationer som redan finns minskar behovet av nya råvaror och utsläpp från tillverkning. Vid ombyggnad och rivning bör material inventeras tidigt så att det som fortfarande håller kvalitet kan användas igen – i samma byggnad eller i ett annat projekt.

Genom att återbruka byggmaterial som tegel, trä, dörrar och installationer minskar behovet av nya råvaror och utsläpp från tillverkning. IVL Svenska Miljöinstitutet har uppskattat att en storskalig marknad för återbruk av byggprodukter och interiörer skulle kunna minska klimatutsläppen med omkring 3 300 ton koldioxidekvivalenter per år.

Bra exempel:
Castellum har arbetat med återbruk i sina byggprojekt genom att inventera befintliga material och skapa nya arbetssätt för cirkulärt byggande. Tillsammans med andra aktörer har företaget bland annat varit med och utvecklat återbrukshubbar där byggmaterial kan lagras, kvalitetssäkras och användas i nya projekt.

Källor och fördjupning:
 Boverket – Cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn
 https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-byggande/cirkular-ekonomi/

IVL Svenska Miljöinstitutet – Centrum för cirkulärt byggande och återbruk av byggmaterial
 https://www.ivl.se/vart-erbjudande/vara-omraden/cirkular-ekonomi.html

Castellum – hållbart byggande och återbruk
 https://www.castellum.se/hallbarhet/

Genom att köpa och använda återbrukade byggmaterial kan privatpersoner, företag och offentliga aktörer minska klimatpåverkan från renoveringar och byggprojekt. Material som tegel, dörrar, fönster, köksinredningar och marksten kan ofta användas igen i stället för att bli avfall.

Återbruk minskar behovet av nytillverkade byggprodukter och sparar de utsläpp som annars uppstår vid utvinning, transport och produktion. Malmö stad visade i ett pilotprojekt vid rivningen av Svävarterminalen att återbruk av byggmaterial kunde ge en klimatbesparing på cirka 41 ton koldioxidekvivalenter.

Bra exempel:
Malmö stad har testat cirkulär rivning där material från en äldre byggnad togs till vara och såldes vidare till privatpersoner och företag. Bland annat återbrukades omklädningsskåp, betongplattor, marmorgolv och plåtfasad. Projektet visar hur rivning kan bli en källa till nya byggmaterial i stället för avfall.

Källor och fördjupning:
 IVL Svenska Miljöinstitutet – forskning om cirkulärt byggande och återbruk av byggprodukter
https://www.ivl.se/vart-erbjudande/vara-omraden/cirkular-ekonomi.html

Boverket – Cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-byggande/cirkular-ekonomi/

Malmö stad – Återbruk från rivningen av Svävarterminalen gav stora miljövinster
https://malmo.se/Miljo-och-klimat/Goda-exempel-pa-miljo--och-klimatsatsningar/Aterbruk-fran-rivningen-av-svavarterminalen-gav-stora-miljovinster.html

Genom att återanvända och renovera befintlig inredning kan både företag och privatpersoner skapa attraktiva miljöer utan att köpa allt nytt. Möbler, belysning och annan inredning kan ofta få ett längre liv genom rengöring, reparation, omklädsel eller genom att flytta dem till en ny plats där de behövs.

Återbruk minskar behovet av nya råvaror och utsläpp från tillverkning. Blockets beräkningar visar att svenska begagnatköp under ett år bidrog till att undvika cirka 43 800 ton koldioxidekvivalenter jämfört med om motsvarande varor hade köpts nya. För möbler och inredning var kategorin bland de tio som gav störst klimatbesparing.

Bra exempel:
Rekomo har skapat en marknad där företag och organisationer kan köpa, sälja och renovera återbrukade kontorsmöbler. Genom att ta hand om möbler som redan finns och göra dem attraktiva igen kan fler verksamheter välja återbruk framför nyproduktion.

Källor och fördjupning:
 IVL Svenska Miljöinstitutet – Klimatpåverkan från återbruk av möbler och interiörer
 https://www.ivl.se/vart-erbjudande/vara-omraden/cirkular-ekonomi.html

Upphandlingsmyndigheten – Cirkulär ekonomi och återbruk i inköp
https://www.upphandlingsmyndigheten.se/om-hallbar-upphandling/cirkular-ekonomi/

Blocket – Second Hand Effect Report, beräkningar av klimatnytta från begagnathandel
https://assets.ctfassets.net/9qowtvvo5be7/77HjGUIilek5wIlvIeGkhg/df89f84ef9549d595ca0521a01db97d2/Public_Schibsted-The-Second-Hand-Effect-Report-2023_14-june2024.pdf

Genom att ställa krav på återbruk redan i upphandlingen kan kommuner, företag och fastighetsägare driva på utvecklingen mot ett mer cirkulärt byggande. Krav kan handla om att inventera befintliga material, återanvända byggdelar på plats och välja återbrukade produkter när nya material behövs.

Återbruk minskar behovet av nya råvaror och utsläppen från tillverkning, transport och avfallshantering. IVL Svenska Miljöinstitutet visar att bevarande av en byggnads stomme vid ombyggnad kan minska klimatpåverkan med omkring 60 procent jämfört med rivning och nybyggnation. Genom att ställa tydliga krav i upphandling skapas en marknad där fler leverantörer kan erbjuda återbrukade lösningar.

Bra exempel:
Upphandlingsmyndigheten har tagit fram stöd för hur offentliga aktörer kan ställa krav på cirkulära lösningar vid byggnation och renovering. Malmö stad har använt återbruk som krav och arbetssätt i projektet Svävarterminalen, där byggmaterial inventerades och togs till vara för fortsatt användning i stället för att bli avfall.

Källor och fördjupning:
Boverket – Cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-byggande/cirkular-ekonomi/

Upphandlingsmyndigheten – Cirkulär upphandling och krav på återbruk
https://www.upphandlingsmyndigheten.se/om-hallbar-upphandling/cirkular-ekonomi/

IVL Svenska Miljöinstitutet – Stora vinster att bevara och renovera istället för att bygga nytt
https://www.ivl.se/press/pressmeddelanden/2025-01-15-stora-vinster-att-bevara-och-renovera-istallet-for-att-bygga-nytt.html

Genom att utveckla affärer och tjänster kring återbruk kan företag skapa nya intäkter samtidigt som klimatpåverkan minskar. Det kan handla om att sälja återbrukade byggprodukter, erbjuda renovering och rekonditionering eller skapa digitala marknadsplatser som gör det enklare att hitta och använda befintliga resurser.

När material och produkter får längre liv minskar behovet av nyproduktion och de utsläpp som uppstår vid utvinning, tillverkning och transport. Cirkulära affärsmodeller kan samtidigt skapa nya jobb, stärka lokala företag och göra hållbara lösningar mer tillgängliga.

Bra exempel:
Recoma i Malmö har utvecklat en affär kring återbruk och cirkulära byggmaterial genom att omvandla restmaterial från byggindustrin till nya byggskivor. Företaget visar hur avfall kan bli en resurs och hur nya företag kan växa fram genom att skapa värde av material som tidigare saknade användning.

Källor och fördjupning:
Naturvårdsverket – Cirkulär ekonomi och resurseffektivitet
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/cirkular-ekonomi/

Tillväxtverket – Cirkulära affärsmodeller och företagande
https://tillvaxtverket.se/vara-tjanster/kunskap-och-statistik/kunskapsunderlag/cirkular-ekonomi.html

Recoma – cirkulära byggmaterial av återvunna resurser
https://recoma.se/

Genom att göra återbruk, reparation och delning enkelt att hitta ökar möjligheten att människor väljer dessa alternativ framför att köpa nytt. En digital karta eller plattform kan samla information om var det går att köpa begagnat, laga, låna, byta eller lämna vidare saker.

Forskning visar att tillgänglighet, enkel information och närhet till tjänster är viktiga faktorer för att människor ska välja reparation och återbruk. När erbjudanden är lätta att hitta och finns nära användaren minskar tröskeln för att välja cirkulära lösningar. Det bidrar till att produkter används längre och minskar behovet av nyproduktion.

Bra exempel:
Smarta Kartan är en nationell plattform som samlar lokala initiativ inom återbruk, reparation, delning och återanvändning. Genom en gemensam karta blir det enklare för invånare att hitta verksamheter där de kan låna, byta, köpa begagnat eller reparera. Plattformen visar hur digital synlighet kan göra cirkulära tjänster mer tillgängliga.

På Lidingö har Ett hållbart Lidingö tagit fram en återbrukskarta för Lidingö med omnejd som samlar second hand-butiker och andra återbruksaktörer. Ett nästa steg kan vara att utveckla den tillsammans med Lidingö stad, företag och föreningar till en bredare plattform som även omfattar reparation, delning och andra cirkulära tjänster.

Källor och fördjupning:
Güsser-Fachbach m.fl. – Repair service convenience in a circular economy: The perspective of customers and repair companies, Journal of Cleaner Production (2023) – visar att enkel tillgång till information, lokala reparationsmöjligheter och bekväma tjänster är viktiga för att öka användningen av reparationstjänster.   https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652623019212

Naturvårdsverket – Förebygga avfall genom återanvändning och cirkulära lösningar
 https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/forebygga-avfall/

Smarta Kartan – Plattform för återbruk, delning, reparation och lokala initiativ
 https://www.smartakartan.se/

Genom att minska onödiga plastförpackningar kan privatpersoner och verksamheter minska användningen av fossil råvara och mängden avfall. Många produkter kan skyddas med mindre material, återanvändbara lösningar eller genom att helt ta bort onödiga förpackningar.

Plast tillverkas ofta av fossil råvara och förpackningar står för en stor del av plastanvändningen. Genom att välja produkter med mindre emballage, köpa större förpackningar eller använda alternativ utan engångsplast kan klimatpåverkan minska. Naturvårdsverket lyfter minskad plastanvändning och ökad materialeffektivitet som viktiga delar i en mer hållbar plastanvändning.

Bra exempel:
 Coop har arbetat med att minska onödig plast i sina förpackningar. När företaget ersatte tunna plastpåsar för frukt och grönt med papperspåsar minskade plastanvändningen med cirka 300 ton per år. Coop har även bytt vissa plastförpackningar till återvunnen plast, vilket minskar användningen av ny fossil plast med ytterligare 57 ton per år.

Källor och fördjupning:

Europeiska kommissionen – Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) – EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall. Den ställer krav på att minimera onödiga förpackningar, öka återanvändning och säkerställa att alla förpackningar blir återvinningsbara. https://environment.ec.europa.eu/topics/waste-and-recycling/packaging-waste_en?utm_source=chatgpt.com

Naturvårdsverket – Plast och hållbar plastanvändning – Fakta om plastens miljö- och klimatpåverkan samt hur användningen kan minska.
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/plast/?utm_source=chatgpt.com

Coop – Hållbarhet – Exempel på hur en dagligvarukedja minskat mängden plast i sina förpackningar. https://www.coop.se/hallbarhet/?utm_source=chatgpt.com

Bra förpackningsdesign börjar redan innan produkten tillverkas. Genom att välja eller utforma förpackningar som kan återanvändas eller enkelt materialåtervinnas kan företag minska avfallsmängderna och spara resurser. Även små företag kan göra stor skillnad genom att välja standardförpackningar, undvika sammansatta material och använda emballage som enkelt kan sorteras. Som konsument kan du bidra genom att välja produkter med förpackningar som är lätta att återanvända eller återvinna.

En förpackning som består av ett material är oftast enklare att återvinna än en som består av flera material. EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) innebär att alla förpackningar ska vara återvinningsbara senast 2030 och ställer samtidigt ökade krav på återanvändning och minimering av onödiga förpackningar.

Bra exempel:
IKEA har minskat plastanvändningen i sina konsumentförpackningar med 47 % jämfört med 2021 och sparar cirka 1 400 ton plast per år genom att ersätta plastpåsar för beslag med papperspåsar.
Rajapack hjälper små och medelstora företag att välja förpackningar med hög återvinningsbarhet och mindre materialåtgång. Företaget erbjuder emballage av återvunnen kartong, monomaterial och återanvändbara transportförpackningar som gör det enklare även för mindre företag att minska sitt förpackningsavtryck.

Källor och fördjupning:
Europeiska kommissionen – Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) – krav på återvinningsbara och återanvändbara förpackningar.
 https://environment.ec.europa.eu/topics/waste-and-recycling/packaging-waste_en

Naturvårdsverket – Plast och hållbar plastanvändning.
 https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/plast/

IKEA – Sustainability Report och utveckling av förpackningar
Ihttps://www.ikea.com/global/en/newsroom/sustainability/

Genom att erbjuda lösvikt, refill och återanvändbara förpackningar kan företag minska mängden engångsemballage och samtidigt skapa nya kundvärden. Butiker, caféer och andra verksamheter kan börja i liten skala med exempelvis kaffe, te, torrvaror eller hygienprodukter och göra det enklare för kunderna att välja mer resurssnåla alternativ.

Lösvikt gör att kunden kan köpa rätt mängd och minskar behovet av en ny förpackning vid varje köp. Forskning visar att intresset finns: i en studie med 2 002 hushåll uppgav 54 procent att de skulle kunna tänka sig att köpa varor i lösvikt om det erbjöds i deras vanliga butik. När återanvändbara system utformas rätt kan de kraftigt minska mängden engångsförpackningar.

Bra exempel:
MIWA har utvecklat ett system för lösvikt och återanvändbara förpackningar där kunder fyller på varor i butiken i stället för att köpa nya engångsförpackningar. I ett pilotprojekt tillsammans med Nestlé i Schweiz valde 50 procent av kunderna att använda återanvändbara behållare, vilket ledde till att lösningen utökades från 3 till 16 butiker. Erfarenheten visar att lösvikt kan fungera även i modern dagligvaruhandel när det görs enkelt för kunden.

Källor och fördjupning:
Europeiska kommissionen – Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) – EU:s krav på minskat förpackningsavfall och ökad återanvändning.
https://environment.ec.europa.eu/topics/waste-and-recycling/packaging-waste_en

Patreau m.fl. (2023) – Consumer interest and willingness to pay for in-bulk products with reusable packaging options, Frontiers in Sustainability – studie av 2 002 hushåll om konsumenters intresse för lösvikt och återanvändbara förpackningar.
https://www.frontiersin.org/journals/sustainability/articles/10.3389/frsus.2023.1228917/full

Ellen MacArthur Foundation – MIWA: Refill-on-the-go to reduce packaging waste – praktiskt exempel på återanvändbara förpackningssystem.
 https://www.ellenmacarthurfoundation.org/circular-examples/refill-on-the-go-to-reduce-packaging-waste-miwa

Genom att välja lösvikt och förpackningsfria alternativ kan konsumenter minska mängden engångsförpackningar och samtidigt påverka vilka lösningar som erbjuds i framtidens handel. När fler kunder efterfrågar refill och lösvikt ökar drivkraften för butiker att utveckla nya cirkulära erbjudanden.

Forskning visar att konsumenter främst motiveras av möjligheten att minska sin miljöpåverkan, undvika onödiga förpackningar och köpa rätt mängd. En studie med 2 002 hushåll visar att 54 procent skulle kunna tänka sig att köpa varor i lösvikt om det erbjöds i deras vanliga butik. Andra studier visar att kunder som provar lösvikt ofta uppskattar den personliga upplevelsen, möjligheten att minska avfall och känslan av att bidra till en mer hållbar konsumtion.

Bra exempel:
 Förpackningsfria butiken Original Unverpackt i Berlin är ett av Europas mest kända exempel på hur kunder kan handla utan engångsförpackningar. Butiken startade genom en crowdfundingkampanj där omkring 4 000 personer bidrog, vilket visade ett starkt lokalt kundintresse. Kunder lyfter framför allt fram möjligheten att minska avfall, köpa bara den mängd de behöver och få en mer medveten köpupplevelse. Modellen har inspirerat många liknande initiativ i Europa.

Källor och fördjupning:

Patreau m.fl. (2023) – Consumer interest and willingness to pay for in-bulk products with reusable packaging options, Frontiers in Sustainability
 Studie av 2 002 hushåll om konsumenters intresse för lösvikt och återanvändbara förpackningar.
 https://www.frontiersin.org/journals/sustainability/articles/10.3389/frsus.2023.1228917/full

Sijtsema m.fl. (2021) – Consumers’ perceptions of unpackaged products and bulk food shopping, Journal of Retailing and Consumer Services
 Forskning om kundupplevelse, drivkrafter och hinder vid köp av förpackningsfria produkter.
 https://www.sciencedirect.com/journal/journal-of-retailing-and-consumer-services

Original Unverpackt, Berlin – europeiskt exempel på förpackningsfri butik
 https://original-unverpackt.de/

Genom att använda återanvändbara förpackningar kan företag, kommuner och privatpersoner minska mängden engångsavfall och behovet av nya råvaror. Det kan handla om matlådor i restauranger och skolor, muggar vid evenemang eller transportemballage som används flera gånger.

Återanvändbara förpackningar ger störst klimatnytta när de används många gånger och ingår i effektiva retursystem. Studier visar att väl utformade system kan minska klimatpåverkan med omkring 50–80 procent jämfört med engångsalternativ. För kommuner och företag med stora volymer kan det även minska kostnader för inköp och avfallshantering.

Bra exempel:
Vytal erbjuder återanvändbara matlådor och muggar för restauranger, företag och offentlig verksamhet. Behållarna kan användas upp till 200 gånger och ersätter engångsförpackningar. Systemet används av över 6 000 verksamheter i Europa och visar hur återanvändning kan bli en praktisk lösning i stor skala.

Källor och fördjupning:

Europeiska kommissionen – Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) – EU:s krav på ökad återanvändning av förpackningar.
https://environment.ec.europa.eu/topics/waste-and-recycling/packaging-waste_en

Coelho m.fl. (2023) – A literature review and analytical framework of the sustainability of reusable packaging, Sustainable Production and Consumption – forskning om miljöeffekter av återanvändbara förpackningssystem.
https://doi.org/10.1016/j.spc.2023.02.004

Vytal – återanvändbara förpackningssystem för restauranger, företag och offentlig verksamhet.
https://www.vytal.org/

Genom att välja plastförpackningar som är utformade för återvinning kan företag, kommuner och konsumenter bidra till att mer material används igen i stället för att bli avfall. Förpackningar av rena plastmaterial, utan svårseparerade kombinationer, har större möjlighet att återvinnas till nya produkter.

När återvunnen plast kan ersätta ny fossil plast minskar klimatpåverkan. Enligt European Environment Agency kan användning av återvunnen plast i stället för nyproducerad plast minska utsläppen med omkring 30–80 procent, beroende på plastsort och återvinningssystem. Genom att välja återvinningsbara förpackningar skapas också bättre förutsättningar för en fungerande cirkulär plastmarknad.

Bra exempel:
Svensk Plaståtervinning har utvecklat Site Zero i Motala, Europas största anläggning för sortering av plastförpackningar. Anläggningen kan hantera upp till 200 000 ton plastförpackningar per år och sortera ut fler plastslag för återvinning. Det visar hur bättre designade och sorterbara plastförpackningar kan bidra till att mer plast hålls kvar i kretsloppet.

Källor och fördjupning:

Naturvårdsverket – Hållbar plastanvändning om plast, återvinning och hur konsumenter kan minska plastens miljöpåverkan.
 https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/plast/

Svensk Plaståtervinning – Site Zero - svensk infrastruktur för ökad plaståtervinning.
 https://www.svenskplastatervinning.se/

Konsumentverket – Konsumera plast på ett hållbart sätt
https://www.konsumentverket.se/miljo-och-hallbarhet/konsumera-plast-pa-ett-hallbart-satt/

Genom att sortera rätt kan material som redan finns användas igen i stället för att nya råvaror behöver tas fram. Sverige har ett av Europas bättre system för återvinning, men vi kan fortfarande bli bättre – särskilt på att fånga upp material som i dag går till förbränning.

Sverige återvinner omkring 80 procent av alla förpackningar, men för exempelvis plast är nivån betydligt lägre, omkring 35–40 procent. Genom bättre sortering kan mer material gå tillbaka till industrin och ersätta nya råvaror. Återvinning av aluminium sparar exempelvis omkring 95 procent av energin jämfört med nyproduktion.

Bra exempel:
Returpack visar vad som är möjligt när sortering görs enkelt för konsumenten. Det svenska pantsystemet når en återvinningsgrad på omkring 88 procent för burkar och PET-flaskor. Materialet används sedan för att tillverka nya förpackningar och visar hur ett väl utformat system kan skapa ett fungerande kretslopp.

Källor och fördjupning:
Eurostat – Packaging waste statistics
EU-statistik över medlemsländernas återvinning av förpackningar.
https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Packaging_waste_statistics

International Aluminium Institute – Aluminium recycling
Fakta om energibesparingen vid återvinning av aluminium.
https://international-aluminium.org/

Returpack – Pantamera, statistik och resultat
Svenskt exempel på ett effektivt insamlings- och återvinningssystem.
https://www.pantamera.nu/

I Sverige slängs omkring 15 kilogram ätbar mat per person och år i hushållens soppåsar. Den maten har redan orsakat utsläpp från odling, transporter och förädling – helt i onödan. Genom att minska matsvinnet sparar du både pengar och naturens resurser.

Genom att planera inköpen och ta vara på maten kan du minska både matsvinnet och klimatpåverkan. Att skriva en inköpslista, planera måltider och använda det som redan finns i kyl och skafferi gör det lättare att köpa lagom mycket.

Bra exempel:
Livsmedelsverket driver kampanjen "Svinnsmart" med enkla råd om hur hushåll kan planera inköp, förvara maten rätt och använda rester. Syftet är att minska matsvinnet och göra det enklare att ta vara på den mat som köps.

Källor och fördjupning:

Naturvårdsverket – Statistik om livsmedelsavfall och matsvinn i svenska hushåll.
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/avfallsslag/matavfall/

Livsmedelsverket – Svinnsmart
Praktiska råd om planering, förvaring och hur matsvinn kan förebyggas.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn/svinnsmart

United Nations Environment Programme – Food Waste Index Report
Internationell kunskap om matsvinnets omfattning och klimatpåverkan.
https://www.unep.org/resources/report/unep-food-waste-index-report-2024

Genom att mäta matsvinnet blir det tydligt var maten går förlorad och vilka åtgärder som ger störst effekt. Det gäller restauranger, skolor, äldreboenden, livsmedelsbutiker och andra verksamheter som hanterar mat.

Erfarenheter visar att verksamheter som börjar mäta sitt matsvinn ofta kan minska det med 20–50 procent genom bättre planering, anpassade portioner och förändrade rutiner. Det sparar både pengar och minskar klimatpåverkan eftersom mindre mat behöver produceras.

Bra exempel:
Stockholms stad har arbetat med att mäta matsvinn i skolor genom projektet Klimatsmarta tallrikar. På Hägerstensåsens skola minskade matsvinnet med 50–60 procent på de så kallade "slängfria dagarna" genom vägning, återkoppling och ökad medvetenhet bland elever och personal.

Källor och fördjupning:

1. Champions 12.3 – The Business Case for Reducing Food Loss and Waste
   Verksamheter som mäter och arbetar systematiskt med matsvinn får i genomsnitt 14 gånger pengarna tillbaka på sina investeringar.
   https://champions123.org/publication/business-case-reducing-food-loss-and-waste/
2. Livsmedelsverket – Minska matsvinnet i offentliga måltider
   Praktisk vägledning för att mäta, följa upp och minska matsvinn.
   https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn
3. Stockholms stad – Klimatsmarta tallrikar
   Exempel på hur mätning och återkoppling kan minska matsvinnet i skolor.
   https://via.tt.se/pressmeddelande/3305444/matrad-minskar-matsvinn?publisherId=1213538

Genom att göra det enkelt att ta lagom stora portioner kan restauranger, skolor, äldreboenden och hushåll minska matsvinnet utan att någon behöver bli mätt på mindre. Mindre uppläggningsfat, möjlighet att ta om och tydlig information gör det lättare att ta så mycket mat som verkligen går åt.

Studier visar att mindre serveringskärl och möjlighet att ta om kan minska tallrikssvinnet med 20–30 procent. För verksamheter innebär det både lägre livsmedelskostnader och minskad klimatpåverkan.

Bra exempel:
Sodexo Sverige arbetar systematiskt med att minska matsvinnet i sina restauranger genom att mäta svinnet, anpassa portionsstorlekar och uppmuntra gäster att ta lagom mycket och hellre ta om. Arbetssättet har lett till betydande minskningar av matsvinnet i flera verksamheter.

Källor och fördjupning:

1. WRAP (Waste & Resources Action Programme) – Guardians of Grub
   Visar hur mindre serveringskärl, flexibla portionsstorlekar och möjlighet att ta om kan minska matsvinnet i restauranger och storkök.
   https://wrap.org.uk/taking-action/food-drink/initiatives/guardians-of-grub
2. Livsmedelsverket – Minska matsvinnet i offentliga måltider
   Praktiska råd för skolor, äldreomsorg och restauranger om hur serveringen kan minska matsvinnet.
   https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn
3. Sodexo Sverige – Arbete för minskat matsvinn
   Exempel på hur ett måltidsföretag arbetar med portionsstorlekar och svinnmätning.
   https://se.sodexo.com/

Genom att ställa krav på minskat matsvinn i upphandlingar kan kommuner, företag och andra organisationer minska både klimatpåverkan och kostnader. Kraven kan omfatta mätning av matsvinn, uppföljning, mål för minskning och rutiner för att ta vara på överskottsmat.

Att mäta och förebygga matsvinn ger ofta stora ekonomiska och miljömässiga vinster. En internationell studie visar att verksamheter som arbetar systematiskt med att minska matsvinnet i genomsnitt får 14 gånger pengarna tillbaka på sina investeringar genom lägre inköpskostnader och mindre avfall.

Bra exempel:
Stockholms stad ställer krav på att leverantörer av måltidstjänster ska arbeta systematiskt med att förebygga, mäta och följa upp matsvinn. Resultaten används för att förbättra planering, portionsstorlekar och servering, vilket bidrar till både lägre klimatpåverkan och effektivare användning av livsmedel.

Källor och fördjupning:

1. Upphandlingsmyndigheten – Minska matsvinn vid upphandling av måltidstjänster
   Vägledning och upphandlingskriterier för att förebygga och följa upp matsvinn.
   https://www.upphandlingsmyndigheten.se/
2. Champions 12.3 – The Business Case for Reducing Food Loss and Waste
   Visar att verksamheter som arbetar systematiskt med matsvinn i genomsnitt får 14 gånger pengarna tillbaka på sina investeringar.
   https://champions123.org/publication/business-case-reducing-food-loss-and-waste/
3. Stockholms stad – Hållbara offentliga måltider
   Exempel på hur matsvinn hanteras inom stadens måltidsverksamheter och upphandlingar.
   https://start.stockholm/

Genom att ta vara på överskottsmat från storkök kan skolor, restauranger, företag och kommuner minska matsvinnet och samtidigt göra nytta för människor. Mat som är säker att äta bör i första hand serveras, säljas eller skänkas – inte slängas.

Omkring en tredjedel av all mat som produceras globalt går förlorad eller slängs, samtidigt som livsmedelsproduktionen står för en stor del av världens klimatpåverkan. Att förebygga matsvinn är därför en av de mest effektiva åtgärderna för att minska utsläpp från livsmedelssystemet.

Bra exempel:
Karma hjälper restauranger, hotell, livsmedelsbutiker och caféer att sälja överskottsmat i stället för att slänga den. Sedan starten har över 10 miljoner måltider räddats, vilket har minskat både matsvinn och klimatpåverkan samtidigt som verksamheterna fått ökade intäkter.

Källor och fördjupning:

1. United Nations Environment Programme – Food Waste Index Report
   Global statistik om matsvinn och dess klimatpåverkan.
   https://www.unep.org/resources/report/food-waste-index-report-2024
2. Livsmedelsverket – Matsvinn
   Vägledning om hur offentliga kök och livsmedelsverksamheter kan förebygga matsvinn.
   https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn
3. Karma – Så fungerar Karma
   Exempel på hur överskottsmat kan säljas i stället för att slängas.
   https://karma.life/

Genom att förädla överskottsmat kan råvaror som redan har krävt mark, vatten, energi och transporter få ett längre liv. Företag, kommuner och organisationer kan minska matsvinnet genom att använda flera metoder – till exempel infrysning, konservering, fermentering, torkning eller frystorkning.

När mat tas till vara i stället för att slängas minskar klimatpåverkan från hela livsmedelskedjan. Globalt står matsvinn för omkring 8–10 procent av världens växthusgasutsläpp. Att förlänga hållbarheten gör också att mer mat kan användas vid en senare tidpunkt och minskar behovet av att producera ny mat.

Bra exempel:
Orkla Foods Sverige arbetar med att minska matsvinn genom att utveckla produkter och processer som tar vara på råvaror bättre. Ett exempel är att använda överskottsråvaror i nya produkter. Även frystorkning används av svenska och internationella aktörer för att bevara exempelvis frukt, grönsaker och måltider under lång tid utan att de behöver slängas.

Källor och fördjupning:

1. United Nations Environment Programme – Food Waste Index Report 2024
   Matsvinnets omfattning och klimatpåverkan globalt.
   https://www.unep.org/resources/report/unep-food-waste-index-report-2024
2. RISE Research Institutes of Sweden – forskning om livsmedel och hållbar förädling
   Kunskap om metoder för att förlänga livsmedels hållbarhet och minska svinn.
   https://www.ri.se/
3. Orkla Foods Sverige – arbete med minskat matsvinn
   Exempel på hur livsmedelsindustrin arbetar med att ta vara på råvaror.
   https://www.orkla.se/

Genom att kompostera matavfall kan hushåll, företag och verksamheter ta vara på näringen och skapa en lokal resurs. I trädgårdar, skolor, förskolor, restauranger och bostadsområden kan komposten bli en del av ett lokalt kretslopp där matrester återförs till jorden.

Kompostering minskar mängden avfall och ger näringsrik jord som kan ersätta en del inköpta jordprodukter och gödsel. För verksamheter med egen odling eller grönytor kan kompostering bidra till bättre jordkvalitet och ökad förståelse för kretsloppen. När matavfall i stället rötas kan det ge biogas och biogödsel – två andra sätt att ta vara på resurserna.

Bra exempel:
Rosendals Trädgård arbetar med ett kretsloppsbaserat odlingssystem där organiskt material tas till vara och återförs till odlingen. Även många skolor och förskolor använder kompostering som en del av sitt pedagogiska arbete för att visa hur matavfall kan bli en resurs.

Källor och fördjupning:

1. Jordbruksverket – Kompostering och kretslopp i odling
   Praktisk vägledning om hur organiskt material kan användas som jordförbättring.
   https://jordbruksverket.se/
2. Naturvårdsverket – Matavfall och biologisk behandling
   Fakta om hur matavfall kan användas som resurs genom kompostering, biogas och biogödsel.
   https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/avfallsslag/matavfall/
3. Hushållningssällskapet – Kompostering i praktiken
   Råd om hur hushåll och verksamheter kan kompostera och använda näringen.
   https://hushallningssallskapet.se/

Genom att sortera ut matavfallet kan en restprodukt bli en värdefull resurs. Matavfall kan användas för att producera biogas som ersätter fossila drivmedel och biogödsel som återför näringsämnen till jordbruket. Det gäller hushåll, restauranger, företag och offentliga verksamheter.

När matavfall samlas in och behandlas i stället för att gå till förbränning minskar klimatpåverkan och resurser tas bättre till vara. I Sverige kan ett ton matavfall ge ungefär 100–150 kubikmeter biogas, vilket motsvarar omkring 70–100 liter bensin i energiinnehåll. Samtidigt kan näringen återföras till åkermark genom biogödsel.

Bra exempel:
Stockholm Vatten och Avfall samlar in matavfall från hushåll, restauranger och verksamheter i Stockholmsområdet. Matavfallet behandlas genom rötning och blir biogas och biogödsel. Målet är att öka insamlingen så att mer av stadens matavfall kan användas som resurs.

Källor och fördjupning:

1. Avfall Sverige – Matavfall blir biogas och biogödsel
   Fakta om mängder, biogasproduktion och klimatnytta från biologisk behandling.
   https://www.avfallsverige.se/
2. Naturvårdsverket – Matavfall och biologisk behandling
   Information om mål för utsortering och hur matavfall kan användas som resurs.
   https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/avfallsslag/matavfall/
3. Stockholm Vatten och Avfall – Matavfall blir biogas och biogödsel
   Lokalt exempel på insamling och återvinning av matavfall.
   https://www.stockholmvattenochavfall.se/

Att reparera mobiltelefoner, datorer och annan elektronik i stället för att köpa nytt kan både privatpersoner, företag och kommuner minska sin klimatpåverkan. Den största delen av en elektronikprodukts klimatavtryck uppstår vid tillverkningen, därför är varje extra användningsår värdefullt.

Att använda en mobiltelefon ett år längre kan minska dess årliga klimatpåverkan med omkring 30 procent. På motsvarande sätt ger längre livslängd för datorer och annan elektronik stora besparingar av råvaror, energi och utsläpp från nyproduktion.

Bra exempel:
Refurbed säljer reparerad och rekonditionerad elektronik med garanti. Företaget beräknar att en rekonditionerad smartphone i genomsnitt ger upp till 78 procent lägre koldioxidutsläpp och upp till 80 procent mindre elektronikavfall jämfört med att köpa en ny.

Källor och fördjupning:

1. European Environment Agency – Electronics and the environment
   Fakta om elektronikens klimatpåverkan och nyttan av längre livslängd.
   https://www.eea.europa.eu/publications/electronics-and-the-environment
2. European Environmental Bureau – Coolproducts Don't Cost the Earth
   Visar att ett års längre användning av en smartphone kan minska den årliga klimatpåverkan med omkring 30 procent.
   https://eeb.org/library/coolproducts-report/
3. **Refurbed – Klimatbesparingar med rekonditionerad elektronik.
   https://www.refurbed.se/

Välj återbrukad elektronik när datorer, mobiltelefoner och annan IT-utrustning ska köpas in – och sälj vidare utrustning som inte längre används. Företag, kommuner och organisationer kan minska både kostnader och klimatpåverkan genom att förlänga elektronikens livslängd.

Att återanvända en bärbar dator i stället för att köpa en ny kan minska klimatpåverkan med upp till 70 procent, beroende på produkt och användning. Samtidigt minskar behovet av kritiska råvaror, energi och elektroniskt avfall.

Bra exempel:
Inrego rekonditionerar och säljer återbrukad IT-utrustning till företag och offentlig sektor. Under 2023 bidrog företagets återbruk till att undvika cirka 52 000 ton koldioxidutsläpp jämfört med nyproduktion, enligt företagets klimatberäkningar.

Källor och fördjupning:

1. Upphandlingsmyndigheten – Cirkulär upphandling av IT-produkter
   Vägledning om hur offentlig sektor kan ställa krav på återbruk och längre livslängd.
   https://www.upphandlingsmyndigheten.se/
2. European Environment Agency – Electronics and the environment
   Fakta om elektronikens klimatpåverkan och nyttan av återanvändning.
   https://www.eea.europa.eu/publications/electronics-and-the-environment
3. Inrego – Klimatrapport och cirkulär IT
   Redovisar klimatbesparingar från återbruk av IT-utrustning.
   https://www.inrego.se/

Prioritera elektronik med en trovärdig miljömärkning när du köper nytt. Miljömärkta produkter är utformade för att hålla längre, använda mindre energi och innehålla färre farliga ämnen. Många uppfyller också krav på reparerbarhet och tillgång till reservdelar.

Elektronikens största klimatpåverkan uppstår vid tillverkningen. Miljömärkningar som ställer krav på lång livslängd, energieffektivitet och cirkulär design bidrar därför till lägre klimatutsläpp och minskad resursförbrukning under produktens hela livscykel.

Bra exempel:
TCO Certified certifierar datorer, skärmar och annan IT-utrustning utifrån krav på miljö, klimat, socialt ansvar och cirkularitet. Certifieringen omfattar bland annat produktlivslängd, reparerbarhet, tillgång till reservdelar och ansvarsfull tillverkning.

Källor och fördjupning:

1. **TCO Certified – Certifieringskriterier för hållbar IT.
   https://tcocertified.com/
2. **EU Ecolabel – Kriterier för elektroniska produkter.
   https://environment.ec.europa.eu/topics/circular-economy/eu-ecolabel-home_sv
3. **Energimyndigheten – Energieffektiv elektronik och energimärkning.
   https://www.energimyndigheten.se/

Erbjud miljömärkt elektronik i sortimentet och vid upphandlingar. Genom att välja produkter med oberoende miljöcertifiering kan återförsäljare, företag och offentliga verksamheter bidra till lägre klimatpåverkan, längre livslängd och mer cirkulär resursanvändning.

Miljömärkningar ställer krav på bland annat energieffektivitet, reparerbarhet, tillgång till reservdelar och ansvarsfull tillverkning. Det gör det enklare för kunder och inköpare att välja produkter som håller längre och använder mindre resurser under sin livscykel.

Bra exempel:
TCO Certified används av tusentals organisationer och offentliga upphandlare världen över för att ställa hållbarhetskrav på IT-produkter. Certifieringen omfattar över 100 000 certifierade produktmodeller från ledande tillverkare och är en etablerad standard för hållbara inköp.

Källor och fördjupning:

1. **TCO Certified – Certifieringskriterier och statistik.
   https://tcocertified.com/
2. **Upphandlingsmyndigheten – Hållbar upphandling av IT-produkter.
   https://www.upphandlingsmyndigheten.se/
3. **EU Ecolabel – EU:s miljömärkning och kriterier för elektroniska produkter.
   https://environment.ec.europa.eu/topics/circular-economy/eu-ecolabel-home_sv

Lämna uttjänt elektronik till återvinning när den inte längre går att reparera eller återanvända. Då kan värdefulla metaller och andra material tas till vara och användas i nya produkter i stället för att nya råvaror behöver brytas.

Elektronik innehåller kritiska råvaror som guld, silver, koppar och sällsynta jordartsmetaller. Enligt FN samlas bara omkring 22 procent av världens elektronikavfall in och återvinns på ett korrekt sätt. Ökad återvinning minskar behovet av ny gruvbrytning och bidrar till lägre klimatpåverkan och bättre resurshushållning.

Bra exempel:
SÖRAB tar emot elavfall i Stockby och på sina övriga återvinningscentraler, där allt från mobiltelefoner och datorer till vitvaror och lampor sorteras separat. Därefter hämtas avfallet av El-Kretsen, som ser till att farliga ämnen avlägsnas och att metaller som koppar, aluminium, järn och ädelmetaller återvinns och används i nya produkter.

Källor och fördjupning:

1. United Nations Institute for Training and Research – Global E-waste Monitor 2024
   Visar att endast omkring 22 procent av världens elektronikavfall återvinns på ett korrekt sätt.
2. SÖRAB – Elavfall
   Beskriver hur elavfall samlas in på återvinningscentralerna och hur materialen återvinns.
3. El-Kretsen – Så återvinns elavfall
   Information om producentansvar och hur elektronik demonteras och materialåtervinns.

Satsa på kläder och möbler med hög kvalitet som kan användas under lång tid – hemma, på arbetsplatsen och i offentliga miljöer. Privatpersoner, företag och kommuner kan minska klimatpåverkan genom att köpa färre men bättre produkter, vårda dem och skapa rutiner som gör att de används längre.

Kvalitetsmöbler och kläder kostar ofta mer att producera eftersom de kräver bättre material, hållbarare konstruktion och mer omsorg i tillverkningen. För den som inte har möjlighet att köpa nytt av hög kvalitet är second hand ett ekonomiskt alternativ där det går att få tillgång till hållbara produkter till en lägre kostnad. När produkter används längre minskar behovet av nyproduktion och därmed utsläpp från material, tillverkning och transporter.

För textilier visar forskning att en fördubblad användningstid kan minska klimatpåverkan med omkring 44–49 procent. För möbler innebär längre användning att klimatbelastningen från tillverkning och material fördelas över fler användningsår.

Bra exempel:
Malmö stad arbetar strategiskt med återbruk av möbler genom en intern cirkulationscentral och återbrukade möbelinköp. Under 2025 gav inköp av återbrukade möbler en beräknad klimatbesparing på 67 procent, motsvarande 208 ton koldioxidekvivalenter, jämfört med nyinköp.

Källor och fördjupning:

1. European Environment Agency – Textiles and the environment
   Visar klimatnyttan av att förlänga textiliers användningstid.
   https://www.eea.europa.eu/
2. Upphandlingsmyndigheten – Hållbar upphandling av möbler och textilier
   Vägledning för kommuner och företag om kvalitet, livslängd och återbruk.
   https://www.upphandlingsmyndigheten.se/
3. Malmö stad – Återbrukade möbler ger klimatsparande vinster
   Exempel på hur en kommun kan skapa cirkulära möbelflöden.
   https://malmo.se/

Granska var och hur kläder och möbler är producerade innan du köper. Genom att välja produkter med information om material, tillverkning, arbetsvillkor och miljöpåverkan kan privatpersoner, företag och kommuner göra mer hållbara val och skapa efterfrågan på bättre produkter.

Kläder och möbler har ofta en stor klimatpåverkan redan innan de når användaren. För textilier står produktionen för den största delen av utsläppen, särskilt vid framställning av fibrer och tillverkning. För möbler påverkas klimatpåverkan av materialval, exempelvis trä, metall, plast och skivmaterial, samt hur länge produkten kan användas.

Att efterfråga transparens och hållbarhetsinformation driver företag att förbättra sina produkter. För kommuner och företag är livscykelperspektiv i inköp ett viktigt verktyg för att minska klimatpåverkan och samtidigt ställa krav på kvalitet, lång livslängd och möjlighet till återbruk. En viktig utveckling framåt är också digitala produktpass (DPP) inom EU:s nya ekodesignregler. De kommer att göra det möjligt att via QR-kod få information om bland annat material, ursprung, reparerbarhet och klimatpåverkan direkt från produkten.

Bra exempel:
Houdini Sportswear och Icebug visar hur transparens och hållbara produktval kan integreras i en traditionell affär. Houdini arbetar med cirkulär design, återvunna och förnybara material samt redovisar produkternas miljöpåverkan genom livscykelanalyser. Icebug arbetar med hållbara materialval, spårbarhet och klimatberäkningar för sina produkter. Båda företagen visar hur information om produktion och material kan hjälpa kunder att välja produkter som håller längre och har lägre miljöpåverkan.

Källor och fördjupning:

1. European Environment Agency – Textiles and the environment
   Fakta om textiliers klimatpåverkan och betydelsen av hållbara produktionsval.
   https://www.eea.europa.eu/
2. European Commission – EU Strategy for Sustainable and Circular Textiles
   EU:s arbete för mer hållbara textilier, ökad transparens och cirkulära flöden.
   https://environment.ec.europa.eu/strategy/textiles_en
3. **Houdini Sportswear och Icebug – hållbar produktutveckling och transparens.
   https://houdinisportswear.com/
   https://icebug.com/

Förläng livet på kläder och möbler genom att laga, vårda och förnya dem i stället för att köpa nytt. Privatpersoner, företag och kommuner kan minska klimatpåverkan genom att använda produkter längre och ta vara på det värde som redan finns.

Reparation och underhåll minskar behovet av nyproduktion, som ofta står för den största delen av en produkts klimatpåverkan. För textilier visar forskning att en fördubblad användningstid kan minska klimatpåverkan med omkring 44–49 procent. För möbler kan renovering, omklädsel och reparation göra att produkter används i många fler år och minska behovet av nya material.

Att laga och vårda kan också vara ekonomiskt fördelaktigt. En reparation kostar ofta mindre än ett nyinköp och skapar samtidigt efterfrågan på lokala tjänster som skrädderier, skomakare, möbelrenoverare och tapetserare.

Bra exempel:
Nudie Jeans visar hur reparation kan bli en del av kundupplevelsen. Företaget erbjuder kostnadsfria lagningar av Nudie-jeans i sina Repair Shops och har sedan starten lagat hundratusentals jeans. Modellen visar hur ett företag kan skapa värde genom att förlänga produktens liv i stället för att enbart sälja nytt.

Källor och fördjupning:

1. European Environment Agency – Textiles and the environment
   Visar klimatnyttan av att förlänga textiliers användningstid.
   https://www.eea.europa.eu/
2. Ellen MacArthur Foundation – Circular business models
   Forskning om hur reparation och återanvändning kan skapa ekonomiskt värde och minska resursanvändningen.
   https://www.ellenmacarthurfoundation.org/
3. Nudie Jeans – Repair Shops
   Exempel på hur reparation kan integreras i ett företags affärsmodell.
   https://www.nudiejeans.com/repair-shops/

Ge kläder och möbler ett längre liv genom att köpa second hand och låta det du själv inte längre behöver användas av någon annan. Privatpersoner, företag och kommuner kan minska klimatpåverkan genom att öka återanvändningen och minska behovet av nyproduktion.

Second hand förlänger produkters livslängd och minskar behovet av nya material, energi och transporter. För textilier visar forskning att en fördubblad användningstid kan minska klimatpåverkan med omkring 44–49 procent. För möbler innebär återanvändning att utsläppen från material och tillverkning fördelas över fler användningsår.

Second hand är också en ekonomisk möjlighet. Kvalitetskläder och möbler som kan vara dyra att köpa nya kan ofta köpas till betydligt lägre pris begagnade. Samtidigt kan privatpersoner och verksamheter få tillbaka en del av sitt värde genom att sälja vidare produkter de inte längre behöver.

Bra exempel:
SÖRAB samarbetar med återbruksaktörer på sina återvinningscentraler för att göra det möjligt att lämna in saker som kan användas igen i stället för att bli avfall. Material och produkter som möbler, husgeråd och textilier kan därmed få ett nytt liv.

Ett annat exempel är Tradera, där privatpersoner och företag säljer vidare kläder, möbler, elektronik och andra produkter. Marknadsplatsen gör det enkelt att hitta nya användare och bidrar till att produkter stannar längre i kretsloppet.

Källor och fördjupning:

1. European Environment Agency – Textiles and the environment
   Visar klimatnyttan av att förlänga textiliers användningstid och öka återanvändningen.
   https://www.eea.europa.eu/
2. Naturvårdsverket – Hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi
   Fakta om återanvändningens betydelse för minskad resursanvändning och klimatpåverkan.
   https://www.naturvardsverket.se/
3. SÖRAB – Återbruk och återvinningscentraler
   Lokalt exempel på hur produkter kan samlas in för återanvändning.
   https://www.sorab.se/

Gör det enkelt att återbruka inom den egna verksamheten. Skapa en intern återbruksmarknad där möbler, kontorsutrustning och andra inventarier kan säljas, bytas eller delas mellan olika enheter innan nytt köps in. Det sparar både pengar, naturresurser och minskar klimatpåverkan.

En digital plattform eller intern marknadsplats gör det lätt att hitta sådant som redan finns inom organisationen. På så sätt får fler produkter ett längre liv och behovet av nyinköp minskar.

Bra exempel: Sajkla hjälper kommuner, regioner och företag att skapa cirkulära möbelflöden. Med hjälp av en digital plattform kan möbler inventeras, återanvändas, rekonditioneras och delas inom organisationen i stället för att ersättas med nyinköp. Organisationer kan därmed både minska klimatutsläppen och sänka sina kostnader.

Källor och fördjupning:

• Sajkla https://sajkla.se/ 

• Stockholms stad – Stocket https://start.stockholm/om-stockholms-stad/sa-arbetar-staden/aterbruk/ 

Ställ krav på återbrukade möbler i upphandlingar och använd ramavtal som gör det enkelt för företag och kommuner att köpa begagnade och renoverade möbler. Genom att integrera återbruk i inköpsprocessen kan offentliga verksamheter och företag minska klimatpåverkan, sänka kostnader och skapa en marknad för cirkulära tjänster.

Möbler har ofta en lång teknisk livslängd, men byts ofta ut innan de är utslitna på grund av förändrade lokaler, organisationer eller behov. Att återanvända möbler i stället för att köpa nya minskar utsläppen från materialutvinning, tillverkning och transporter. Studier visar att återbrukade möbler kan ge cirka 50–90 procent lägre klimatpåverkan jämfört med nyproducerade motsvarigheter, beroende på produkt och hantering.

För kommuner som Lidingö stad kan ramavtal göra återbruk lika enkelt att beställa som nya möbler. Det skapar förutsättningar för att möbler från en verksamhet kan användas i en annan och att lokala återbruksföretag får en stabilare marknad.

Bra exempel:
Adda erbjuder ramavtal för återbrukade möbler som gör det möjligt för kommuner och andra offentliga organisationer att köpa återbrukade och rekonditionerade möbler. Ramavtalen minskar tröskeln för offentliga inköp och bidrar till att återbruk blir en naturlig del av den ordinarie möbelmarknaden.

Malmö stad visar också hur en kommun kan arbeta strategiskt med cirkulära möbelflöden genom intern återanvändning, återbrukslager och upphandling av återbrukade möbler.

Källor och fördjupning:

1. Upphandlingsmyndigheten – Hållbar upphandling av möbler
   Vägledning om hur offentliga organisationer kan ställa krav på livslängd, återbruk och cirkulära lösningar.
   https://www.upphandlingsmyndigheten.se/
2. RISE Research Institutes of Sweden – Cirkulära möbelflöden
   Forskning om klimatnytta och möjligheter med återbruk av möbler.
   https://www.ri.se/
3. Adda – Ramavtal för återbrukade möbler
   Exempel på hur återbruk kan skalas upp genom gemensamma inköp.
   https://www.adda.se/

Skapa platser där privatpersoner, föreningar och företag enkelt kan laga, reparera och vårda sina saker. Kommuner, fastighetsägare och verksamheter kan bidra genom att erbjuda lokaler för reparationsverkstäder, syateljéer, möbelrenovering och delade verktyg.

Tillgången till reparationsmöjligheter är en viktig faktor för att människor ska välja att laga i stället för att köpa nytt. Forskning visar att när reparationstjänster blir lättillgängliga, synliga och prisvärda ökar sannolikheten att produkter används längre. Samtidigt kan lokala reparationsverksamheter skapa arbetstillfällen, stärka social gemenskap och bevara praktiska kunskaper.

För kommuner som Lidingö stad kan lokaler för reparation bli en del av arbetet med cirkulär ekonomi – exempelvis genom att använda befintliga lokaler, stödja föreningar och skapa samverkan mellan invånare, företag och civilsamhälle.

Bra exempel:
Repair Café International är ett internationellt nätverk där lokala grupper erbjuder kostnadsfria träffar där människor får hjälp att laga kläder, elektronik, möbler och andra föremål. Konceptet finns i över 40 länder och visar hur enkla lokaler och ideella krafter kan skapa stor klimatnytta genom att förlänga produkters liv.

Ett svenskt exempel är Fixoteket, där invånare kan låna verktyg, laga saker och lära sig reparera. Verksamheten visar hur kommunen kan använda lokaler som en resurs för återbruk och minskat avfall.

Källor och fördjupning:

1. European Environment Agency – Repair and reuse: opportunities for circular economy
   Visar betydelsen av reparationstjänster och tillgänglighet för längre produktliv.
   https://www.eea.europa.eu/
2. Repair Café International – Repair Café movement
   Exempel på hur lokala reparationsplatser kan organiseras.
   https://www.repaircafe.org/
3. Göteborgs stad – Fixoteket
   Exempel på kommunalt stöd till reparations- och återbruksverksamhet.
   https://goteborg.se/ fixoteket/

Stärk lokala initiativ som gör det enklare att återanvända, reparera och dela kläder och möbler. Kommuner, fastighetsägare och företag kan bidra genom att erbjuda lokaler, samverka med föreningar och skapa digitala plattformar som synliggör var invånare kan köpa, sälja, laga och lämna vidare produkter.

Lokala återbruksinitiativ minskar behovet av nyproduktion och kan samtidigt skapa sociala värden genom gemenskap, arbetstillfällen och ökad tillgång till prisvärda produkter. För textilier visar forskning att en fördubblad användningstid kan minska klimatpåverkan med omkring 44–49 procent. För möbler innebär återbruk att klimatpåverkan från material och tillverkning fördelas över fler användningsår.

Digitala kartor och samlade guider gör det lättare för konsumenter att hitta återbrukstjänster och företag. Forskning om hållbar konsumtion visar att närhet, enkel tillgång och synlighet är viktiga faktorer för att människor ska välja återbruk framför nyköp.

Bra exempel:
Smarta Kartan samlar lokala initiativ inom delning, återbruk, reparation och hållbar konsumtion på en digital karta. Modellen visar hur kommuner och lokala aktörer kan göra det enklare för invånare att hitta alternativ till att köpa nytt.

På Lidingö kan Återbrukskartan Lidingö, framtagen av Ett hållbart Lidingö, fungera som en lokal guide till företag, föreningar och platser där invånare kan köpa second hand, reparera, återanvända och lämna vidare saker. Genom att samla utbudet på ett ställe ökar synligheten för lokala återbruksaktörer.

Källor och fördjupning:

1. European Environment Agency – Textiles and the environment
   Visar klimatnyttan av längre användningstid och ökad återanvändning av textilier.
   https://www.eea.europa.eu/
2. Naturvårdsverket – Cirkulär ekonomi och återanvändning
   Fakta om hur återbruk minskar resursanvändning och avfall.
   https://www.naturvardsverket.se/
3. Smarta Kartan – Digital karta för delning, återbruk och reparation
   Exempel på hur lokala hållbara alternativ kan synliggöras för invånare.
   https://smartakartan.se/